Innehållsförteckning:

Gutamålsgillets historia Kortfattad historik 1945 - nutid.
Gutamålsgillets stadgar Utarbetade 1993-1996.
Projekt för det gutniska språket En sammanställning av projektidéer.
Gutamålet - första hjälpen Tumregler, litteraturförteckning och liten ordlista.

GUTAMÅLET

FÖRSTA HJÄLPEN FÖR DIG SOM VILL VETA NÅGOT OM GUTARNAS URÅLDRIGA SPRÅK
SAMMANSTÄLLT AV BOSSE CARLGREN, SEKR. I GUTAMÅLSGILLET

Gutamålets främste kännare fil. dr. Herbert Gustavson (1895-1986) ger oss den här bakgrunden i sin bok GUTAMÅLET – inledning till studium:

"Gutamålet är det språk, den dialekt, som av gammalt talats av gutarna, Gotlands invånare. Ordet gutamål är skapat av Carl Säve, en gotlänning, som var professor i nordiska språk åren 1859-1876, och som insamlat och bearbetat gutamål, liksom brodern P.A. Säve (1811-87). Guta mal på forngutniska betyder gutarnas språk. Gutamålet kan sägas vara en dialekt av svenska språket ---. Man kan emellertid med ett visst berättigande kalla gutamålet ett särskilt nordiskt språk, särskilt om man tänker på de stora olikheterna mellan forngutniska å ena sidan och fornsvenska, forndanska och fonnorska å andra sidan."

Forngutniskan tillhör den germanska språkstammen på språkträdet. Det finns några som, med hänvisning till en del slående likheter, hävdar att språket har samband med de utdöda språken på den östgermanska språkgrenen. De tror att de gåtfulla goterna var komna från Gotland. Men de flesta är idag överens med Herbert Gustavson om att språket tillhörde den nordgermanska grenen.

De viktigaste äldre skriftliga källorna är Gutalag och gutasaga. På Kungl. Biblioteket finns en handskrift från omkring år 1350, men det har troligen funnits en äldre förlaga. Dessutom kan man vara säker på, att gutarna genom muntlig tradition fört innehållet vidare under lång tid, innan någon skrev ner det. Båda dessa texter finns utgivna i böcker, se nedan.

Ännu äldre skriftliga dokument på gutamål är ca. 300 runinskrifter. Här upptäcker man, att språket inte skiljer sig särskilt mycket från de äldre svenska runstenarnas språk. Då hade svenskan ännu kvar diftongerna ai och au. OBS! att bokstaven u oftast betecknar ljudet o i gutamål! (Diftong kallas en förbindelse av två vokalljud i samma stavelse.) Man sa raisa stain i stället för resa sten, kaupa i stället för köpa, men redan på 1200-talet ser man i landskapslagarna, att de enkla vokalerna slagit igenom.

Gutarna behöll de gamla diftongerna, och gör så än i dag! Även diftongen oy, som nu skrivs åi har bevarats. Den har i svenskan förenklats till ett långt ö. Till och med triftonger, där tre vokalljud sitter ihop, fanns förr, men frågan är om någon på Gotland säger driaugar och briaust idag. Sådana ord har förenklats till draugar (dryg) och braust (bröst).

Gutarna har också lagt till en hel del egna diftonger under åren: äi för långt i, öi för långt y och äldre ö, äu för långt u, åu för långt o.

Dessutom har det smugit sig in en del mer eller mindre tydliga diftonger. En gute har svårt att säga ett långt e-ljud utan att det låter som ei , likaså låter oftast ett långt u-ljud som iu.

När det gäller konsonanterna är det viktigt att tänka på, att de ofta uttals på ett ålderdomligare sätt än i svenskan. Hur många skolbarn runt om i landet har inte undrat över varför man måste skriva stjärna och skjuta när det lika gärna kunde stavats sjärna eller schuta? På Gotland säger man än i dag stjänne och skjautä, så att varje bokstav hörs. Likadant är det i ord som djaur (djur) och gjautä (gjuta). Konsonanterna uttalas ofta hårt, t. ex. g och k i ord som gick (gick), kiste (kista) och kännä (känna). Även på slutet av ord blir g hårt där riksspråket fått ett j-ljud: bälg, helg, arg. Ett viktigt gutniskt kännemärke är att ng-ljudet uttalas med ng-ljud plus ett hårt g. Numera rekommenderas att man skriver ut båda ljuden och därför kan man nu se ord som drängg, strämmingg, singgä (sjunga) till skillnad från undantaget från regeln, best. form maskulinum: drängen, strämmingen etc.

Gutamålstalande har också bevarat det äldre uttalet av ord som kväld (kväll), muld (mull) och

lamb (lamm, men jämför även engelska språket som bevarat stavningen men inte uttalet).

Samtidigt har utvecklingen hos andra bokstavskombinationer gått motsatt väg, gutniskan har dragit samman ljud, som bevarats i riksspråket. Exempel på sådant är ban (barn), hånn (horn), fali (farlig), kåss (kors), tåsk (torsk), plass (plats), gos (gods), vänä (vänja) och sälä (sälja).

I gutamål finns många exempel på ovanlig meningsbyggnad. Vad sägs om att man säger min cykeln, daires batn och oe träigardn för min cykel, deras båt respektive vår trädgård. Man måste också bereda sig på att kunna sätta ihop satser som Så blai de besläut si eller De jär skriv si när man vill säga Så blev det beslutat och Det är skrivet.

Man kunde påpeka mycket mer viktiga saker om både uttal och stavning, men det är bättre att Du försöker låna eller köpa boken som jag hänvisar till i början.

Det finns även andra böcker att läsa på och om gutamål, här är tips om några:

Några böcker med anknytning till gutamål:

En liten ordlista

astäuen, astäuas	grannen, grannfolket
päiku	flickan, pigan. Används om ogift kvinna
töisi	flickan, flickebarnet
sårken	pojken
källinggi	käringen. Används på Gotland vanligen rart och vänligt, liksom gumman (min)
lambi	fåren
lambunggen	lammet
ei	tackan, fårtackan
lambbuckn, lambbuck’n	baggen
baggen, skogsbaggen	den gaml gotländska hästrasen, s k gotlandsruss
russe, russi	hästen, hästarna
rabbis	vildkanin importerad från England (rabbit)
käutn, käut’n	sälen
pusslude, pussälude	hårig larv
rindi	murgrönan (Gotlands landskapsblomma)
släke	all slags sjögräs och tång som vräks iland
pärar	potatis (kollektivt), potatisar, potatisarna
bodi	boden, handelsboden, affären
pärk	ruta, men framför allt ett urgammalt bollspel
duri	dörren
ladingen	våren, vårtiden
räivu	räfsan
ti räkä	att räfsa (hö och säd)
bandfastar täun	Gotländsk gärdsgård sammanfogad med enevidjor
vasti	stengärdsgården (staintäun’n på N. o mell. Gotland)
körku	kyrkan
lambgifti, lambgifte (Fårö)	Det vackra huset med agtak där utegångsfår utfodras.
raubär	smultron
raurips, svartrips	röda vinbär, svarta vinbär
stickelsbär	krusbär
dricke, haimbryggt dricke	dricka, drickat. Ofta i komb. hembryggt dricka. Kallas felaktigt Gotlandsdricku. Säg aldrig så!
möri, möiri	myren, träsket
träske	sjön
sjoen	havet
äi nat, äi netres	i natt, i går natt eller förliden natt
ti mysslä	att vissla
ti migä	att kissa
ti sjaudä	att gräla, gnälla och jämra sig
ti gräinä	att skratta, grina
ti baulä	att gråta och tjuta, men även om bölande tjurar.
äntligen	väldigt, t ex. äntlien gutt , väldigt gott
sno si	vända sig om
naug di, navva di (Fårö)	skynda dig, sno dig på