GUTAMÅLSGILLET
FRÄMJAR FORSKNINGEN KRING OCH VÅRDEN AV DET URÅLDRIGA GOTLÄNDSKA
SPRÅKET - GUTAMÅLET
SAMT DET NU LEVANDE SPRÅKETS SUNDA UTVECKLING OCH TILLGÄNGLIGHET
FÖR KOMMANDE GENERATIONER
Gillet
stiftades den 20 juli 1945 av tio personer som ville göra något
för att, som det står i stiftelseurkunden,
det "hos deras landsmän skulle inpräntas kunskapen om
och förfarenheten i deras fäders tungomål, det ock gutamålet kallas".
Intitiativtagare
var tidningsmannen Arthur Nilsson, som även var sällskapets förste
gillesskrivare. De övriga stiftarna var: David Ahlqvist, Arvid Berggren,
Theodor Erlandsson, Herbert Gustavson, Albin N Segerlund, K P A
Österberg. Förhindrade att närvara vid det första mötet var: Gustaf
Larsson, Margit Olofsson och Nils Tiberg.
De tio verkade på många sätt för bevarandet av det gutniska språket.
Redan före gillets tillkomst hade Herbert Gustavson redigerat "Gotländsk
Ordbok" men han gav sig sedan i kast med "Ordbok över Laumålet på
Gotland". Gustavson satt också i redaktionskommittén för utgivningen
av gillets antologi "Fran Gard u Gaimald. Dikt u verklihait pa gutamål".
Theodor Erlandsson dokumenterade språket och dess betydelse bl.
a. i böckerna "En döende kultur". David Ahlqvist lät personerna
tala gutamål i mängder av folkkära böcker och teaterpjäser, Margit
Olofsson, mer känd som Anna Kajsa Hallgard använde också det gotländska
språket i sin produktion. Gustaf Larsson skrev oftast på svenska,
men hans "Gutniska Dikter" skulle komma att bli mest älskade också
för att de visade gutniskans fulla värde som poetiskt språk.
Efter hand har nya eldsjälar valts in och arbetat vidare i grundarnas
anda. Under 1970-talet samverkade gillet med Gotlands Bildningsförbund
för att ta fram material för gutamålets studium. Bland andra medverkade
här Gunnar Ahlqvist, Torsten Gislestam, Las Jakobsson och Roland
Olsson. En annan gillesmedlem, prof. Ingemar Olsson, har utgivit
böcker om "Gotlands Stavgardar" och "Gotländska ortnamn", riksspelmannen
Svante Pettersson bidrog till språkets bevarande genom uppteckningar
av gotländsk musik och visor. Många andra har gjort insatser för
gutamålet inte minst från estraden, exempelvis tillhör Allan Nilsson
samt flera andra av Närrevyns aktörer gillet, liksom de senaste
årens succéartister Ainbusk Singers och många andra uppskattade
kulturpersonligheter.
Sedan 1989 har Radio Gotland sänt programmet "Gutamål" med nuvarande
gillesordf. Las Jakobsson och sekr. Bosse Carlgren. Att språket
ännu lever bekräftas av att över 1500 personer under åren deltagit
med brev och telefonsamtal och att ytterligare 15 - 20.000 gotlänningar
i alla åldrar tillhör lyssnarskaran. Under 1998 har programmen lagts
ut på Internet och avlyssnas över hela världen.
Ett flertal arbeten i syfte att främja gutamålet har inletts under
1990-talet. Det största av dem är att till datamedium överföra samtliga
Jakob Karlssons brev till Mathias Klintberg, d v s underlagen för
Ordbok över Laumålet på Gotland, av vilka tidigare endast ett fåtal
publicerats i obeskuret skick. Arbetet har i huvudsak utförts av
gillets Sven Håkansson i Göteborg. De första 20 breven planeras
bli utgivna i bokform i slutet av år 2000. Överföring av de kvarvarande
242 breven fortgår. Målsättningen är att även dessa skall utges
i bokform samt tillhandahållas på datadisketter för att underlätta
framtida forskning. Flera andra projekt har dragits igång, nyckel
till de stora ordböckerna, växtnamnsförteckning, årlig tävling för
ny litteratur på gutniska språket mm. Gutamålsgillet utvecklar nu
också under hösten 2000 sin egen webplats på Internet.
Det genuina gotländska språket har sina rötter i forngutniskan.
Detta språk tillmäts inom språkforskningen rangen av ett särskilt
fornnordiskt språk vid sidan av fornsvenska, forndanska o.s.v. Forskare
som Elias Wessén och Dietrich Hofmann har även påvisat att forngutniskan
har vissa särdrag som kan tyda på släktskap med det gamla gotiska
språket. Mot denna bakgrund verkar gutamålsgillet för att Europeiska
Unionens stöd till mindre använda språk och minoritetsspråk skall
komma det nutida gutniska språket till del.
Då medlemsantalet under de senaste decennierna började öka kraftigt
(efter årsmötet 2000 är antalet 139), växte också behovet av en
formell organisation. Sommaren 1992 fick gillet så sin första styrelse
och året efter författades stadgarna, där det fastslås att gillets
ändamål är att, enligt instiftelseurkunden främja forskningen kring
och vården av det uråldriga gotländska språket - gutamålet. Gillet
skall även medverka till det nu levande språkets sunda utveckling
och tillgänglighet för kommande generationer. |
