Innehållsförteckning:

Gutamålsgillets historia Kortfattad historik 1945 - nutid.
Gutamålsgillets stadgar Utarbetade 1993-1996.
Projekt för det gutniska språket En sammanställning av projektidéer.
Gutamålet - första hjälpen Tumregler, litteraturförteckning och liten ordlista.

Projekt för det gutniska språket

Detta är en uppdaterad bearbetning och sammanfattning av flera olika skrivelser som sedan februari 1996 gjorts, bl a i syfte att erhålla stöd från EU. Ekonomiska kalkyler har strukits i denna version, som endast är avsedd att visa på några projekt som är i gång, och andra som väntar på sin chans att förverkligas.

Projekten är inte ordnade i prioritetsordning.

Avskrift av brev till lektor Mathias Klintberg från Jakob Karlsson vid Fie i Lau (1857-1933), de s.k. Fäi-Jakens brevi, skrivna 1889-1933.

Materialet består av 262 brev som omfattar ca. 4.000 sidor i folioformat. Hittills har nära. 40 brev avskrivits.

Detta arbete utförs av Sven Håkansson i Göteborg som under 1996 hade hjälp av Mia Gustafsson, Visby i ett ALU-projekt. Mia gör paus fr.o.m. hösten 1996 för studier vid Journalisthögskolan i Göteborg. Fr o m sommaren 1997 har Yvonne Andersson , Visby, tillkommit. Hennes arbete finansieras delvis av sökta stipendier och bidrag. Avskrifterna sker på två sätt:

Följdprojekt:

Vetenskaplig överföring till datamedium

I utgångsläget skrivs allting av exakt som det står, efter vissa ändringar i texten gjorda av Mathias Klintberg. Gruppen har konsulterat en av landets främsta experter på tolkning av handskrifter från denna tid, doc. Lars Dahlbäck vid Stockholms universitet (ledare för nyutgåvan av August Strindbergs samlade verk). Vi tar hänsyn till dennes synpunkter så långt det är möjligt, och anger särskilt i avskriften då någon osäkerhet i tolkningen föreligger. Materialet ska tillhandahållas på diskett för framtida språkforskare.

För utgivningen söker bokförläggare Thorbjörn Ödin, Ödins bokförlag Hanseproduktion i Visby, bidrag från svenska fonder.

Populärutgåva av Fäi-Jakens brevi

Las och Sven, som kom med idén från början, hade då för avsikt att göra en version för allmänheten. Den vetenskapligt korrekta varianten visade sig vara en förutsättning för att få de eftertraktade bidragen. Men gruppen vill givetvis genomföra båda arbetena.

Den ursprungliga tanken ligger oss alla varmt om hjärtat. Enligt den skulle texten förses med rubriker, mellanrubriker, enhetlig stavning (med redovisning av stavningsprinciperna). Även skulle illustrationer finnas med.

Dessutom skulle innehållsförteckning, ordlista för svåra ord, index för sökning finnas. Då Sven är skicklig att använda datorn skapade han snart diverse hjälpprogram, makron o dyl. så att alla dessa önskemål kunde tillgodoses. Detta sätt att arbeta inleddes under hösten 1994.

Vid ett möte mellan Thorbjörn Ödin, Tryggve Siltberg, Landsarkivet, Sven Håkansson och Bosse Carlgren (samtl medl i Gutamålsgillet) på Ödins bokförlag i Visby den 23 augusti 1995

gjordes en första projektplan. Utgivningsplanen syftade till att utge de första 15 breven år 1996. Alla avskrifter skulle vara gjorda 1999 förutsatt att vi kunde använda elektronisk scanning el. dyl. År 2000 skulle en Ordlista som kompletterar Gotländsk Ordbok och Ordbok över Laumålet ges ut (Med uppslagsord på svenska och gutniska, med hänvisningar till under vilka ord, i svensk riksspråksform, man kan finna dem i de stora ordböckerna). Därefter skulle en serie temaböcker med det bästa ur breven om olika ämnen utkomma varje år fram till år 2005 ca.

I nuläget har planen förskjutits. Den första boken, innehållande de första 20 breven, ordlistor, index, illustrationer och artiklar om Jakob Karlsson , människan och uppgiftslämnaren beräknas utkomm före jul 2000. Dessa skrifter förslås gå under namnet GUTAMÅLSGILLETS SKRIFTSERIE eller dyl.För all denna populärvetenskapliga utgivning behöver vi uppenbarligen ekonomiskt stöd eller förlustgarantier.

Ordlista/nyckel till Gotländsk Ordbok och Ordbok över Laumålet på Gotland.

Uppslagsorden blir både GUTAMÅLSORD och SVENSKA ORD, i dag finns bara de gutniska ordens svenska riksspråksformer som uppslagsord, och alla som inte är språkforskare har svårigheter att hitta. Vår nya ordlista kan givetvis användas separat också, men kommer inte att innehålla några exempel och tillämpningar, som ju finns i övermått i det riktiga ordböckerna.

Denna ordlista kan inte göras förrän man "dammsugit" bäda de befintliga ordböckerna, för att få med alla nuvarande uppslagsord samt deras möjliga betydelser, samtliga synonymer på både svenska och gutamål. (Ett projekt som i så fall skulle göras fristående från det som Sven och hans medhjälpare gör idag. Det skulle kanske ta 6-12 månader beroende på hur många som kan medverka. Rolf Stenholm, Domkyrkoorganist i Strängnäs, har börjat under 1998)

För att det skulle bli riktigt bra måste man i båda fallen söka hjälp hos redaktören för den nya Svensk Dialektordbok, Gunnar Nyström, i Uppsala, för att lära sig hur man sorterar bort felaktiga synonymer, vilka det vimlar av.

Fler hjälpmedel för den som vill skriva på gutamål

När allt material finns i datorn kan man någorlunda enkelt framställa synoymlexikon, en Thesaurus rent av?, rimlexikon, idiomatisk ordbok med fraseologi.

Stavningsrekommendationer

För att kunna genomföra arbetet med den redigerade varianten av breven, har krävts att gruppen kommit överens om stavningsregler. Det arbetet har skett i samarbete mellan Sven Håkansson, Las Jakobsson och Bosse Carlgren, vilken redan tidigare påbörjat detta arbete. Den stavning vi nu använder kan sägas vara en som i allt väsentligt sammanfaller med den som Herbert Gustavson tidigare använt i olika sammanhang.

Vi som utarbetat dem tror att det är av största betydelse för framtiden, att det gutniska språket har en enhetlig stavning. Sådana tankar har idag starkt motstånd både från privatpersoner och vissa experter som arbetar med dialekter. Utan att göra anspräk på att våra regler är de enda riktiga, vågar man nog gissa, att stavningen i Fäi-Jakenutgåvorna, genom materialets kvantitet och kvalitet, kan komma att bli normgivande för kommande publikationer på gutniska.

Stavningsrekommendationerna kommer att publiceras i böckerna, men kan även ges ut separat.

följdprojekt till följdprojekt:

Rättstavningsfil för ordbehandlare

När väl ordlistan och stavningsrekommendationerna är färdiga, kan man göra filer som är anpassade för olika ordbehandlingsprogram, så att en datoranvändare kan kontrollera stavning av gutamålet precis som han idag gör med svenska eller andra språk.

Dessa skulle helst kunna distribueras utan kostnad via Gutamålsgillet.

Tvåspråkiga skyltar på Gotland

I Gutamålsprogrammet har vi haft diskussionen i många år. Bl a ringde Rune Hillman, Gävle/Gotland till oss 1991 och påpekade: "Det finns många skyltar som inte överensstämmer med lokalbefolkningens namn. Varför?" Henry Lindkvist Grötlingbo/Visby skrev till oss 910430 och berättade att han motionerat i fullmäktige för 15 år sedan om, att kommunen skulle ge kulturnämnden i uppdrag, att tala om för och överlägga med vägförvaltningen, att "reitä till de där galni namni pa en dail vägskyltar. Men de star ännu ei dag "Djauvik" u "Angantyrs rör" för att nå ta ett par exempel!!" Stefan Haase skrev 930826: "Man har ändrat namn på platser. Ex: Digerhuvud på Fårö heter lokalt Bjärgä. Endast N udden heter D. p g a att den har särskilt stora raukformationer (?)"

Andra har påpekat missförhållanden såsom att man måste bestämma sig för antingen Djaupdöi eller Djupdy inte som nu ha hybriden Djaupdy.

I sådana lägen har vi ofta framkastat tanken på att ha tvåspråkiga skyltar.

Vår störste expert på det gutniska språket, Herbert Gustavson, satt som kommittérad och granskade alla namn som Vägverket småning fastställde. Han tvingades till kompromisser men lyckades ändå "köra över" sin överordnade som krävt hel försvenskning.

Om detta projekt blir aktuellt, så tror jag att jag vet var allt material finns i ett arkiv i Uppsala. Kanske finns Herbert Gustavsons kännedom om de verkliga namnen noterade också? Det skulle i så fall vara mycket trovärdiga uppgifter.

Som ett komplement till det bör man av många skäl i alla fall dra igång en aktivitet på landsbygden och engagera människorna där för att samla in namn. Jag vet t ex att pensionärer på Fårö gjort en stor inventering av terräng-, ort- och gårdnamn etc.

Under resor i bla. Wales har Ingrid och Tommy Wahlgren observerat hur man regelmässigt satte sitt eget keltiska språk i första rummet: en folkdansgrupp presenterade sitt program på modersmålet först och sedan på engelska. Vägskyltarna hade det walesiska namnet överst och det engelska nedanför. [Liknande system har vi sett utomlands litet till mans].

Vid gutamålsgillets årmöte 1999 meddelade Tommy, att han vunnit gehör hos Vägverket för dessa tankar, och att han är villig att arbeta vidare på. De stora blåvita sockenskyltarna är de första som kan komma ifråga, och då sådana socknar i vilkas namn fler än tre bokstäver skiljer sig från svenskan. Exempel är Aitlaim/Etelhem, Austagan/Östergarn och Åie/Öja.

Ännu större behov finns kanske då det gäller de gula skyltarna med terrängnamn och gårdnamn. Dessa är långt fler och utsatta för ännu svårare språkligt övervåld. Av dessa bör ett stort antal bytas ut. kanske kan hembygdföreningar och sockenutvecklare finna vägar att finansiera sådana skyltbyten själva? Plats för initiativ!

följdprojekt

Skyltar som upplyser om att man korsar sockengränser.

Ingvar Larsson och Osborne Nyström har länge försökt att få till stånd skyltar som upplyser vandrare och andra om att de just passerar gränsen till en ny socken. Man hade haft det i fatet, att man just från Fårö kom med förslaget, eftersom man där inte skulle behöva ha mer än en skylt, placerad vid Broa. I övriga socknar blir det betydligt fler skyltar att bekosta.

Tommy Wahlgren såg under gillets årsmöte 1999 redan framför sig hur det kunde stå vid vägen (nånstans väster om Alvare?): NI LÄMNAR NU NÄR – TYVÄR(R)!

Uppsökande verksamhet

Redan idag reser Las, Undertecknad och flera andra gillesmedlemmar runt på Gotland och deltar i skolans och andras gutamålsprojekt.

Många andra deltar på liknande sätt, inte minst som mycket populära gutnisktalande och -sjungade underhållare. Det vore önskvärt att ytterligare öka dessa insatser.

Uppföljning av vad som sker internationellt för bevarnade och skyddande av hotade språk och minoritetsspråk.

Det finns många organisationer över hela jorden som arbetar för hotade språk. Dessa är oftast tillgängliga via hemsidor på Internet. Vi borde dels ansluta en egen hemsida, kanske Sven Håkanssons, genom länkar, och dels ägna möda åt att söka igenom nätet efter kontakter.

Radioprogrammet Gutamål

Radioprogrammet Gutamål, som pågått regelbundet varje vecka sedan den 6 april 1989, har till följd av Radio Gotlands nedskurna budget halverat sin sändningstid sedan 1996. Först halverades tiden genom ändring till 14-dagarsschema, under 1998 återkom veckovisa sändningar, f n med 30 minuters sändningstid. Dessutom har den populära reprisen på söndagsmorgnarna sedan länge försvunnit och först ersatts av en på torsdagar jämn vecka kl 14.03, efter veckoschemat är det nu ingen repris alls.

Lyssnarskaran som enligt tidigare mätningar uppgår till ca. 40% av Gotlands vuxna befolkning, utökas kontinuerligt. Vi får brev och telefonsamtal från flera nya personer varje vecka.

följdprojekt:.

Registrering och arkivering av brev och annat material från Radioprogrammet Gutamål:

Samtliga brev och kassettkopior av de flesta programmen finns bevarade. Undertecknad har påbörjat otaliga datafiler som sammanför brevskrivares och telefonmeddelares utsagor i olika ämnen. Detta arbete har avstannat på grund av bristande tid och obefintlig finansiering.

Böcker med glimtar ut radioprogrammets historia.

Här skulle man kunna läsa vad "Stainkörken" och andra flitiga, populära och kunniga lyssnare sänt in till redaktionen, uppdelat i olika kapitel som behandlar varsitt ord, uttryck eller ämne, t ex. Lekar, ramsor, vävning, lammskötsel etc.

Ljudkassetter med radioprogrammet Gutamål.

Under åren har många, både på Gotland och på fastlandet önskat få köpa och/eller abonnera på kassetter med radioprogram. Hittills har Radio Gotland inte haft möjlighet att genomföra projekten pga. bristande personella och ekonomiska resurser.

Radioprogrammet Gutamål tillgängligt på Internet.

Under 1998-04-20 förverkligades detta, som tidigare inte kunde ordnas av ekonomiska skäl. Många lyssnare hade önskat sig möjligheten att via Internet lyssna på programmet över hela landet. Det går nu givetvis att höra programmet överallt där datorer och modem finns. Programmet har fått bekräftelse från Europeiska kontinenten, den Nordamerikanska samt Asiatiska Thailand. Adressen dit är www.sr.se/gotland/gutamal. Epostadressen är gutamal@gotland.sr.se

Nytt gutamålsbaserat radioprogram

Ett nytt radioprogram, enligt idé från Robert Hall, inriktat på tema, traditioner, den gutniska kulturidentiteten, skulle kunna skapas. Varje program har en särskild rubrik eller två. Det ser förstås inte så ut just för dagen, då man redan skurit ner i vårt gamla hederliga.

Åtgärder riktade mot barn och ungdomar

På senaste tid har framkommit förslag till sådana projekt, bl a av en av radiolyssnarna Cajs Maj Emmen, en sign. som döljer en lågstadielärare. Även från Robert Hall och Majvor Östergren har sådana tankar framförts, att det är på ungdomen vi ska satsa.

Utbildningsradio

Las och Bosse har gjort en serie radioprogram för mellanstadiet, där vi spelar sketcher och talar om syntax och grammatik i en salig blandning. Uppdragsgivare är Utbildningsradion, Titti Forslund. Den har fått både ris och ros från skolorna och Titti på Utbildningsradion. Läromedelscentralen har framställt kassetter med programen, som skolorna kan rekvirera och lyssna till oberoende av Radio Gotlands sändningar.

Utbildning av en ny generation lärare som kan gutniska.

Ett angeläget projekt, som skulle kunna ske på högskolenivå, som en 5-poängskurs. Lärare som har språket i botten, men behöver fördjupa sina kunskaper såväl teoretiskt som praktiskt. De skulle trimmas i gutniskans språklära och få rika tillfällen till konversation på gutniska, så att de kan gå ut i skolorna och använda språket i undervisningen. Dels skulle man kunna hålla lektioner i ämnet Gutniska språket, dels kunna använda gutniskan, åtminstone delvis vid undervisning i andra ämnen.

Inspirera skolbarn till att använda gutamål.

I skolorna på Sudret har idag en stor procent av eleverna gutniskan som andraspråk, låt vara att det i vissa fall är något degenererat. Dessa elever skulle utan problem kunna följa med i undervisning på gutniska och övriga elever skulle snart kunna följa efter. På andra delar av ön, ligger kanske kunskaperna på en alltför låg nivå i dagsläget, men om gutamålet kan populariseras, genom att rockband sjunger på gutniska m fl liknande trendsättande verksamheter, så är det inte omöjligt att många skulle vilja lära sig "vårt hemliga språk" som det är ganksa tufft och ballt att kunna svänga sig med ibland.

Sign. Cajs Maj Emmen har inkommit med en idé om material med sånger och ramsor för förskola och lågstadium som kunde arbetas vidare på. Gunnel Samuelssons ramsbok, som kom för något år sedan vill hon komplettera med mer material. Dessa ting kunde bidra till det rubriken talar om.

kompletterande projekt:

Las på CD-ROM

Att spela in Las (ev. med mig också, enligt principen från radioprogrammet, för att inte stänga ute "invandrarna") på CD-ROM skulle kunna tjäna som back-up för de skolor som inte får någon livs levande "lärare i gutniska" eller som vill ha variation i undervisningen.

Även andra gutamålstalande borde förstås förevigas på detta multimedium. Inspelningar från 40-talet arkiverade hos SOFI, före detta ULMA, kan också komma in här.

Språkvetenskapligt kan studiematerialet ge samma information som finns i Herbert Gustavson lilla gröna plus annat som återfinns i andra skrifter och tidningsartiklar.

Bilder används foton från nutid men även "Masses Lauboar" och annat arkivmaterial bör utnyttjas. Gustaf Larssons, Gertmar Arwidsson, Anna-Kajsa Hallgard, Allan Nilsson, Risto Leino, "Svaipen", Aben, Astu Olga, PTH, ja, hur många som helst författare och skriventer kan citeras och ev. publiceras här.

Ordlistor kan publiceras, stavningsrekommendationer ev. kan läggas in.

Sång och musik med Sväinpälsar, Berra Alvengren, Närrevyn, Ainbuskar mfl. ska kunna avlyssnas.

Om Allan Nilssons nationalepos någonsin blir skrivet bör det in här!

Senaste forskning ska finnas tillgänglig. Uppsatserna om språket bland ungdomarna kan kanske vara intressant, åtminstone i sammandrag. Sägner med repliker eller hela berättelser på gutamål bör in, Ulf Palmenfelt är sakkunnig som kan göra det urvalet.

Forskningsprojekt för att söka finna eventuella samband mellan gotiska och gutniska.

Tore Gannholm medverkar i ett projekt kallat "Wulfila". Det är ett internationellt projekt där de medverkande på olika sätt försöker lösa gåtan med goternas gamla språk. Tore söker finna belägg för att gotiskan är gutniskans urspråk, och har bla. införskaffat en avhandling från Universitetet i Reykjavik på Island, där man ingående studerat och analyserat Wulfilas "silverbibel". Genom en kanadensisk Projekt-Wulfila-medlems försorg finns Silverbibeln nu i tillgänglig på Internet, transkriberad till våra bokstäver. Ett forum för diskussioner om goterna är http://www.egroups.com/list/gothic-l/

Bosse Carlgren, Plommongränd 11, 621 49 VISBY

Telfån u årdflaug (fax) 0498-21 55 60, 21 11 82, 070-690 80 21

E-postadress äi världsgane: bosse@gotlandica.se