Dokument med anknytning till Gutamålsgillet

Innehållsförteckning:

Gutamålsgillets historia Kortfattad historik 1945 - nutid.
Gutamålsgillets stadgar Utarbetade 1993-1996.
Gutamålet - första hjälpen Tumregler, litteraturförteckning och liten ordlista.

Gillet stiftades den 20 juli 1945 av tio personer som ville göra något för att, som det står i stiftelseurkunden, det "hos deras landsmän skulle inpräntas kunskapen om och förfarenheten i deras fäders tungomål, det ock gutamålet kallas".
Intitiativtagare var tidningsmannen Arthur Nilsson, som även var sällskapets förste gillesskrivare. De övriga stiftarna var: David Ahlqvist, Arvid Berggren, Theodor Erlandsson, Herbert Gustavson, Albin N Segerlund, K P A Österberg. Förhindrade att närvara vid det första mötet var: Gustaf Larsson, Margit Olofsson och Nils Tiberg.

De tio verkade på många sätt för bevarandet av det gutniska språket. Redan före gillets tillkomst hade Herbert Gustavson redigerat "Gotländsk Ordbok" men han gav sig sedan i kast med "Ordbok över Laumålet på Gotland". Gustavson satt också i redaktionskommittén för utgivningen av gillets antologi "Fran Gard u Gaimald. Dikt u verklihait pa gutamål". Theodor Erlandsson dokumenterade språket och dess betydelse bl. a. i böckerna "En döende kultur". David Ahlqvist lät personerna tala gutamål i mängder av folkkära böcker och teaterpjäser, Margit Olofsson, mer känd som Anna Kajsa Hallgard använde också det gotländska språket i sin produktion. Gustaf Larsson skrev oftast på svenska, men hans "Gutniska Dikter" skulle komma att bli mest älskade också för att de visade gutniskans fulla värde som poetiskt språk.

Efter hand har nya eldsjälar valts in och arbetat vidare i grundarnas anda. Under 1970-talet samverkade gillet med Gotlands Bildningsförbund för att ta fram material för gutamålets studium. Bland andra medverkade här Gunnar Ahlqvist, Torsten Gislestam, Las Jakobsson och Roland Olsson. En annan gillesmedlem, prof. Ingemar Olsson, har utgivit böcker om "Gotlands Stavgardar" och "Gotländska ortnamn", riksspelmannen Svante Pettersson bidrog till språkets bevarande genom uppteckningar av gotländsk musik och visor. Många andra har gjort insatser för gutamålet inte minst från estraden, exempelvis tillhör Allan Nilsson samt flera andra av Närrevyns aktörer gillet, liksom de senaste årens succéartister Ainbusk Singers och många andra uppskattade kulturpersonligheter.

Sedan 1989 har Radio Gotland sänt programmet "Gutamål" med nuvarande gillesordf. Las Jakobsson och sekr. Bosse Carlgren. Att språket ännu lever bekräftas av att över 1500 personer under åren deltagit med brev och telefonsamtal och att ytterligare 15 - 20.000 gotlänningar i alla åldrar tillhör lyssnarskaran. Under 1998 har programmen lagts ut på Internet och avlyssnas över hela världen.

Ett flertal arbeten i syfte att främja gutamålet har inletts under 1990-talet. Det största av dem är att till datamedium överföra samtliga Jakob Karlssons brev till Mathias Klintberg, d v s underlagen för Ordbok över Laumålet på Gotland, av vilka tidigare endast ett fåtal publicerats i obeskuret skick. Arbetet har i huvudsak utförts av gillets Sven Håkansson i Göteborg. De första 20 breven planeras bli utgivna i bokform i slutet av år 2000. Överföring av de kvarvarande 242 breven fortgår. Målsättningen är att även dessa skall utges i bokform samt tillhandahållas på datadisketter för att underlätta framtida forskning. Flera andra projekt har dragits igång, nyckel till de stora ordböckerna, växtnamnsförteckning, årlig tävling för ny litteratur på gutniska språket mm. Gutamålsgillet utvecklar nu också under hösten 2000 sin egen webplats på Internet.

Det genuina gotländska språket har sina rötter i forngutniskan. Detta språk tillmäts inom språkforskningen rangen av ett särskilt fornnordiskt språk vid sidan av fornsvenska, forndanska o.s.v. Forskare som Elias Wessén och Dietrich Hofmann har även påvisat att forngutniskan har vissa särdrag som kan tyda på släktskap med det gamla gotiska språket. Mot denna bakgrund verkar gutamålsgillet för att Europeiska Unionens stöd till mindre använda språk och minoritetsspråk skall komma det nutida gutniska språket till del.

Då medlemsantalet under de senaste decennierna började öka kraftigt (efter årsmötet 2000 är antalet 139), växte också behovet av en formell organisation. Sommaren 1992 fick gillet så sin första styrelse och året efter författades stadgarna, där det fastslås att gillets ändamål är att, enligt instiftelseurkunden främja forskningen kring och vården av det uråldriga gotländska språket - gutamålet. Gillet skall även medverka till det nu levande språkets sunda utveckling och tillgänglighet för kommande generationer.